Trist syn på feminism från DN

DNs ledare igår ”De priviligierades feminism” gör mig förbannad på ett sätt som får mig att återuppta bloggandet. DN är inte särskilt imponerade av Miljöpartiets förslag om kvotering till bolagsstyrelser, tredelning av föräldraförsäkringen och jämställda löner i offentlig sektor. De skriver ”Miljöpartiets jämställdhetspolitik gagnar i stort sett bara den grupp svenska medelklasskvinnor som har allra mest frihet i hela världen”.

Vi svenska, vita medelklasskvinnor har i ett globalt perspektiv inte så mycket att klaga på. Vi får rösta, köra bil och blir inte stenade offentligt för utomäktenskapligt sex om vi blir våldtagna. Vi blir inte könsstympade, får inte syra kastad i ansiktet och bara en på 14 000 dör i barnsäng. Menar DN att vi därför helt enkelt ska hålla käften? Att det inte är ett problem att hälften av oss kommer att bli fattigpensionärer? Att kvinnor i åldern 30-40 år är sjukskrivna dubbelt så mycket som män i samma ålder och livssituation? Att vi fortfarande i snitt tjänar 3,6 miljoner mindre under vår livstid än vad svenska män gör? Ja, om detta inte är problematiskt så är fler pappamånader helt ointressanta. Förutom för barnen då som skulle få mer närvarande pappor.

Dessutom förenklar DN för mycket i sitt resonemang om att det är ekonomisk utveckling som för kvinnors rättigheter framåt. Jag instämmer fullt i att ”en feminism värd namnet måste erkänna att ekonomisk utveckling innebär att färre kvinnor dör i barnsäng, att fler kvinnor får möjlighet till utbildning, att fler kvinnor kan ta kontroll över sitt och sina barns liv”. Men ekonomisk utveckling räcker inte för att uppnå jämställdhet. Avgörande är hur vi prioriterar samhällets resurser. Sverige är inte ett av världens mest jämställda länder bara tack vare vår höga BNP utan främst tack vare att vi har använt våra resurser till att satsa på förskolor, skolluncher, en generös föräldraförsäkring m.m.

Visst finns det skäl för liberala feminister att kritisera Miljöpartiet. Men huvudproblemet är inte MPs syn på feminism, utan deras syn på tillväxt. Vår tillväxt är själva grunden för vår välfärd. Det är alltid kvinnor som drabbas hårdast i länder med ekonomiska problem. De av Miljöpartets förslag som hotar tillväxten är därför ett extra stort problem för svenska kvinnor.