Till alla liberala kvinnor

Om tre veckor möts många av oss i Barkaby för Liberala Kvinnors landsmöte. Äntligen! Jag ser så fram emot alla viktiga feministiska samtal och är självklart glad och stolt över att vara valberedningens förslag till ny ordförande. Ett JÄTTESTORT TACK för allt stöd och alla fina ord. Det är så roligt och hedrande att ni är så många distrikt som har valt att nominera mig. Jag är också så glad över valberedningens förslag till ny styrelse. Vilket fantastiskt lag!

För dem av er som ännu inte känner mig vill jag gärna få presentera mig.

Jag är 39 år gammal, mamma till två barn och gift med Jeremiah. Under de senaste tjugo åren har jag arbetat för ökad jämställdhet på en rad olika sätt och i en rad olika organisationer. Som utbildare och projektledare, som styrelseledamot, som aktivist och som politiker. Idag sitter jag bl.a. i Fredrika Bremerförbundets styrelse och i GAPFs, Glöm aldrig Pela och Fadimes, styrelse. Som regionpolitiker i Stockholms läns landsting har mitt fokus varit att få igenom satsningar för jämställd vård, för en bättre förlossningsvård och för kvinnors hälsa för Stockholms två miljoner medborgare. Jag har även varit med och utvecklat Liberalernas integrationspolitik både i Stockholms stad och i Region Stockholm. Idag är jag ordförande i kulturnämnden i Region Stockholm och ordförande för en Långtidsutredning om framtidens hälso- och sjukvård. Men ingen arena är lika viktig för mig som Liberala Kvinnor.

Jag blev politiskt engagerad för att jag vill arbeta för att öka kvinnors frihet. För snart tio år sedan gick jag med i Liberala Kvinnor och några månader senare blev jag också medlem i Liberalerna. Jag har varit ordförande för Liberala Kvinnor i Stockholms län under fyra år och jag har suttit i centralstyrelsen. Jag är stolt över att ha varit med och drivit igenom frågor i Liberala Kvinnor och sedan i Liberalerna som samtycke i sexualbrottslagstiftningen, en tredje öronmärkt månad i föräldraförsäkringen och några år senare ett helt nytt förslag för föräldraförsäkringen, förslag för att stoppa mäns våld mot kvinnor, satsningar för intern jämställdhet och satsningar på kvinnors hälsa. Det här är frågor som jag brinner för och som jag vill fortsätta att arbeta med.

Alla i Sverige ska ha samma rättigheter och skyldigheter, och så lika möjligheter som möjligt, oavsett deras kön och oavsett var de eller deras föräldrar är födda. Det hedersrelaterade våld och förtryck som begränsar 200 000 barn, kvinnor och hbtqi-personer i Sverige idag måste upphöra. Att fortsätta det framgångsrika arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som Liberala Kvinnor har bedrivit de senaste åren blir en av den nya styrelsens främsta uppdrag.

Liberalerna tappade bort jämställdhetsfrågorna i valrörelsen. Jag vill att Liberala Kvinnor ska vara en effektiv feministisk blåslampa som ser till att det misstaget aldrig upprepas. Jag vill också att Liberala Kvinnor ska vara en tillgång för vårt parti i en orolig tid. En organisation som är med och leder svensk jämställdhetsdebatt och som hjälper Liberalerna att nå ut med liberal jämställdhetspolitik i breda frågor. Utöver de frågor som jag redan har nämnt så vill jag även nämna arbetet för ekonomisk jämställdhet och arbetet för att säkra alla kvinnors trygghet som extra angelägna.

Liberala Kvinnors distrikt och medlemmar gör feministiska stordåd varje dag. Jag vill att vi ska fortsätta att bli ännu starkare, och ännu fler. Jag har arbetat mycket med organisationsutveckling och medlemsutveckling och har bl.a varit organisationsutvecklare och medlemsstrateg för Liberalerna (då Folkpartiet). I den rollen såg jag tydligt hur förutsättningarna i våra olika länsförbund och kommunföreningar skiljer sig åt, och hur viktigt det är att vi med gemensamma krafter stöttar och underlättar för varandra. Jag har många idéer om hur vi tillsammans kan hjälpa distrikten att växa och få mer inflytande i sina länsförbund. En del är att hitta externa medel till Liberala Kvinnor och öka kanslistödet till distrikten med medlemshantering, stomartiklar och färdiga paket med medlemsaktiviteter. En annan är att se över kommunikationsvägarna mellan centralstyrelsen och distrikten. En tredje är mentorsskap.

De närmaste åren kommer på många sätt att vara en avgörande tid för jämställdheten i Sverige. Det är en tid när jag vill vara med och ta ansvar och göra skillnad. Jag kan inte tänka mig ett finare eller viktigare uppdrag än det som Liberala Kvinnors ordförande. Tveka inte att kontakta mig om ni har några frågor. Jag ser så fram emot att få träffa er i Barkaby den 2-3 mars. Nu är en tid när Liberala feminister behövs mer än på mycket länge. Tillsammans kan vi göra stor skillnad!

CeciliaElving

Lämna en kommentar

Under Föräldraförsäkringen, Feminism, Jämställdhet, Liberala Kvinnor, Liberalerna, Politik

Första inlägget i min nya roll som ordförande i kulturnämnden

Ordförande, ledamöter, åhörare

Det känns roligt och ärofyllt för mig att få inleda den viktiga kulturdebatten. I en tid när högerpopulister och extremister runt om i världen vill bygga murar mellan människor så behövs kulturen mer än någonsin för att öka förståelsen och bygga broar.

Det gör vi genom att stödja det rika kultur- och föreningslivet i Stockholmsregionen och genom att bidra till goda vårdmiljöer, genom kultur för barn och unga och genom att finansiera ett konserthus och en filharmonisk orkester i världsklass – och mycket annat.

Det här är en tid när det känns extra meningsfullt att vara nominerad som kulturnämndens ordförande.

För oss liberaler är kulturpolitikens viktigaste uppgift att stärka individen. I mötet med kvalitetskultur så växer man som människa. Bildningsresan är den vackraste och mest bestående resa en människa kan göra. Vissa talar om kultur som något perifert, som en lyx för överklassen. Inget kunde vara mer fel.

Min farmors mamma födde 18 barn. När min mormors man dog i tyfus var hon under mer än ett år tvungen att lämna bort sina barn. Mina mostrar, som precis förlorat sin pappa, blev separerade från sin mamma och även från varandra eftersom ingen av de fattiga grannarna i Småland klarade att ta hand om båda flickorna. Mina mor- och farföräldrars bildningsresa, med kulturens kraft och en stor portion hårt arbete, har lagt grunden för den klassresa som min familj har gjort. Mina föräldrar fick ett helt annat liv. Och de var båda de första i sina familjer att ges möjlighet till högre utbildning.

Jag nämner min familj för att deras berättelse också är berättelsen om Sverige och den fantastiska klassresa som Sverige har gjort. Från djup fattigdom till välstånd. Det är en berättelse om bildningsresor med hjälp av studiecirklar, folkskolor, strävsamhet och en stark bildningstradition. Ett gott liv – för såväl den enskilda individen som för samhället i stort – förutsätter tillgång till konst och kultur. Att säkra allas och framförallt barns och ungas tillgång till kultur har stor betydelse för Stockholmsregionens attraktivitet och utveckling.

Den blågröna koalitionens budgetförslag prioriterar tydligt barn och unga. Det är viktigt. Liberal kulturpolitik står upp för varje barns frihet att växa. Och kompenserar för våra olika uppväxtvillkor. Jag vill att alla barn i Stockholmsregionen ska ha samma tillgång till bildning, konst och kultur som mina barn har. Bildningsresan är den vackraste och mest bestående resan av alla.

Jag yrkar bifall till den landstingsstyrelsens budgetförslag.

Under landstingets budgetfullmäktige den 11-12 december så valdes jag till ordförande i kulturnämnden. Det här talet var mitt första i den nya rollen.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kryssa Cecilia Elving, nr 3 på Liberalernas landstingslista!

Jag kandiderar till landstinget eftersom jag vill vara med och göra skillnad. Jag brinner för en trygg och jämlik vård, utan krångel och köer.

Mer tid med läkaren, mindre tid i väntrummet.
Alla ska välja sin egen fasta husläkare som tar ansvar och samordnar vården.

Högre lön och bättre villkor för sjuksköterskor.
Arbetsmiljön är vårdens största utmaning. Bättre villkor och fler specialistsjuksköterskor öppnar vårdplatser och kapar vårdköer.

Kvinnor och män ska ha lika bra vård.
I Sverige år 2018 är det fortfarande inte självklart. Det vill jag ändra på! Brinner särskilt för förlossningsvården. Är stolt över att förlossningsskadorna har minskat med 35 % sedan 2014 men inte nöjd. Det finns mer att göra!

Klimatet kan inte vänta.
Satsa på kollektivtrafiken och ställ hårda miljökrav vid upphandlingar. Stockholms läns landsting ska vara en aktiv part i kampen mot klimathot och miljöförstöring.

Trygg och modern vård, på dina villkor.
Modernisera vården! Smarta e-tjänster för patienterna. Slut på IT-krångel för personalen. Du ska kunna välja hur vården möter dig – digitalt när det är möjligt, fysiskt när det behövs.

Tidig hjälp vid psykisk ohälsa.  Det ska bli enklare att träffa en psykolog i skolan, på nätet, ungdomsmottagningen eller vårdcentralen. Oro och ångest ska tas på allvar, oavsett ålder, och vi ska bekämpa den ofrivilliga ensamheten. Unga som mår psykiskt dåligt ska enkelt hitta hjälp, både på mottagningen och i mobilen.

 

Jag kom in i landstinget 2014 och jag vet att det går att göra skillnad!  Nu ber jag om ditt förtroende och din röst.

Bild flyer

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Kalla vindar för HBTQIA rättigheter

Jag älskar Pride. Kärlek. Respekt. Öppenhet. Att få vara den man är och älska den man vill. Det borde vara självklart men är inte alltid det. Inte ens här, i fantastiska Sverige där till och med ÖB deltar i prideparaden, sjungande. Jag älskar Pride men har en klump i magen. För de rättigheter som borde vara självklara men ännu inte är det är mindre självklara i år än förra året. Det går snabbt nu. Kalla vindar blåser sig allt starkare i ett ständigt hårdnande debattklimat. HBTQIA rättigheter ifrågasätts. Kvinnors rättigheter likaså.

Klumpen i min mage har egentligen suttit där sedan Almedalen. Kombinationen av NMRs hotfulla närvaro och hatet som strömmade emot mig efter en kort film på facebook där jag lyfte att SD kraftigt vill begränsa den svenska aborträtten tog energi. Men det som var verkligt nedslående var att delta i paneldebatter, seminarier och samtal där vi alla var rörande överens om att SRHR och HBTQIA rättigheter i Sverige utmanas allt mer. Det vill säga, alla vi som var inbjudna var rörande överens. För liksom i partiledardebatten på Pride så var elefanten i rummet, SD, inte välkommen. Inte en enda gång.

Jag har stor förståelse för det men börjar undra om det är rätt strategi. Den uppblåsbara plastelefanten på scen under partiledardebatten på Pride (som skulle representera Åkesson som inte blivit inbjuden) var en succé för den redan frälsta publiken, men bidrog till den ökande polariseringen. En slags vuxenmobbning som säkerligen bara gynnar SD. Just nu sker alldeles för lite dialog. Vi pratar nästan uteslutande med dem som tycker ungefär likadant som oss själva. Och vi pratar för mycket och lyssnar för lite. Vi behöver bli bättre. Snabbt. Sverigedemokraternas framgångar är ett hot mot HBTQIA rättigheter. Europride är inte bara fest utan också allvar. I år mer än på länge.

sdltd0f8ed8-nh-e1533310912853-1024x470

Foto: QX

Lämna en kommentar

Under Feminism, HBTQIA, Jämställdhet, Mänskliga rättigheter, Politik, Sexualitet

Det går att påverka i politiken!

I går fattade vi i landstingsfullmäktige beslut om 2018 års budget och jag är så stolt och glad över att ha fått med flera av mina hjärtefrågor. Under förra året ledde jag en arbetsgrupp som arbetade fram förslag för ökad jämställdhet i Stockholms läns landsting och nästa år kommer många av våra förslag att bli verklighet. Det känns fantastiskt roligt! Stort tack till Annika Linde, Jan Liliemark, Charlotta Schenholm, Eva Götell och Tobias Davidsson för ett bra samarbete. Här är det anförande som jag höll under budgetdebatten:

Ordförande, ledamöter, åhörare

Brott som begås i hederns namn är en av vår tids största kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna. Det är fullständigt oacceptabelt att tiotusentals flickor, kvinnor och pojkar i vårt län får sin frihet och sina rättigheter begränsade med motivet att bevara familjens heder. Det är inte värdigt vårt liberala, demokratiska och jämställda samhälle. Jag är glad och stolt att vi i alliansens budgetförslag nu skärper arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ytterligare och tar fram en handlingsplan för landstingets arbete mot hedersrelaterat våld.

Så till förlossningsvården. Varje födande kvinna ska ges en trygg, säker och evidensbaserad vård på hennes egna villkor. Stockholm har en fantastisk förlossningsvård men det finns också stora utmaningar. Nu sker det stora satsningar på förlossningsvården:

Vi bygger ut förlossningsvården kraftigt vilket flera redan har beskrivit här idag.  De närmaste åren, 2017-2021, byggs vården ut på Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset. År 2022 öppnar S:t Görans sjukhus förlossningsklinik som ska ha kapacitet för 4 000 förlossningar om året.

Vi fattar snart beslut om en ny förlossningsplan.

Ett introduktionsprogram påbörjas nu där nyutexaminerade nyanställda barnmorskor får ”gå bredvid” en erfaren barnmorska i tre månader för att få en mjukstart.

Arbetet mot förlossningsskador fortsätter och intensifierasVi utbildar alla barnmorskor i evidensbaserade metoder som kan förebygga förlossningsskador. Vi förbättrar inrapporteringen till bristningsregistret och ser till att det kan fungera som ett tillförlitligt instrument för uppföljning. Vi ser till att alla skador som ändå uppstår identifieras och åtgärdas.

Enträgen vinner. Äntligen hör jag från dem jag talar med i professionen att förlossningsskadorna nu börjar gå ner. Det är verkligt goda nyheter för Stockholms kvinnor.

Några andra av mina hjärtefrågor i alliansens budgetförslag som jag vill nämna är:

Att arbetet mot urininkontinens och framfall nu intensifieras. Information om bäckenbottenträning ska ges både på BB och på MVC. Tillgången till adekvat behandling av dessa komplikationer behöver säkerställas och medvetenheten bland patienter och vårdpersonal öka. Det är viktigt.

Att de patienter som inte har någon anhörig ska ha möjlighet att ta med en stödperson, så kallad doula, på förlossningen. Samt att en medföljande närstående ska erbjudas plats på eller i nära anslutning till sjukhuset så länge barnet eller den som fött behöver vård.

Låt mig avsluta med det viktigaste vi har: barnen. Jag vill att alla barn i Sverige ska ha samma rättigheter, och så lika möjligheter som möjligt, oavsett deras föräldrars bakgrund. Därför är det viktigt att Rinkebyprojektet fortsätter och att vi öppnar upp för en utveckling av projektet till andra delar av länet. Vi måste våga tänka nytt och utveckla samarbetet mer mellan landsting och kommun, bl.a genom fler familjecentraler. Slutligen är det viktigt att vi i budgeten slår fast att barns rättigheter ska tas tillvara och kunskapen om barnkonventionen bland vårdgivarna ska öka. Bifall till alliansens budgetförslag!

Lämna en kommentar

Under Barn, Förlossningsskador, Förlossningsvård, Feminism, Framfall, Jämställdhet, Politik, Sjukvård

Dags att klassa Sveriges tredje vanligaste kvinnosjukdom – endometrios – som folksjukdom

Jag blir så glad när jag idag läser att socialstyrelsen ska göra en översyn av vården för kvinnor med endometrios och se över om det behövs nationella riktlinjer eller annat kunskapsstöd. Bättre endometriosvård är en central jämställdhetsfråga och en av de frågor som som jag driver i Stockholms läns landsting. Jag är stolt över att ha fått vara med och påverka att SLL gör en satsning på endometrios i budgeten för 2016 och jag har även skrivit en motion för Liberala Kvinnor till Folkpartiets landsmöte i frågan. Här är motionen:

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar minst 200 000 svenska kvinnor. Endometrios orsakas av att celler som liknar livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern och fastnar på organ i buken. Dessa celler börjar växa och orsakar inflammationer vilket kan leda till svåra buksmärtor och ärrvävnad. Smärtan är oftast värst i samband med menstruation och det är inte ovanligt att kvinnor med endometrios kräks och/eller svimmar av smärtan och är helt oförmögna att studera eller arbeta under några dagar i månaden. Med tiden kapslas endometrioscellerna in och det bildas endometrioshärdar eller cystor. Endometrios är den vanligaste orsaken till ofrivillig barnlöshet hos kvinnor.

Trots att endometrios är Sveriges tredje vanligaste kvinnosjukdom och att uppskattningsvis 10 % av alla kvinnor i fertil ålder drabbas så är kunskapen om sjukdomen låg. Stora grupper av patienter får ingen diagnos och många avfärdas med diagnosen ”vanlig mensvärk”.  Många kvinnor med endometrios bollas runt i vården i flera år och tiden från sjukdomsdebut till behandling beräknas vara sju till nio år.

Den oacceptabelt långa tiden från sjukdomsdebut till behandling får stora konsekvenser, både i mänskligt lidande men även i samhällsekonomiska kostnader. Rapporten ”Burden of illness in women with endometriosis (2012, Matts Olovsson m.fl.) visar att de direkta vårdkostnaderna för en patient med endometrios är ca 51 000 kr per år och att ytterligare ca 42 000 kr i indirekta kostnader för ökad sjukfrånvaro och arbetsbortfall tillkommer.

Det finns en växande opinion för att socialstyrelsen ska klassa endometrios som en folksjukdom vilket också är vad Matts Olovsson m.fl. experter förespråkar. Då skulle en vårdplan upprättas och nationella riktlinjer tas fram. Vårdpersonalen skulle få riktlinjer och information om hur berörda patienter ska hanteras och likvärdigheten skulle öka. Idag beror möjligheten till rätt behandling på vilken läkare som kvinnan hamnar hos och var i landet hon bor.

Liberala Kvinnors centralstyrelse yrkar därför att landsmötet beslutar

– att Folkpartiet ska verka för att Endometrios klassas som en folksjukdom.

– att Folkpartiet ska verka för att Socialstyrelsen utvecklar nationella riktlinjer för behandling av endometrios.

Lämna en kommentar

Under Feminism, Folkpartiet, Jämställdhet, Politik, Sexualitet, Sjukvård

Till dig som vandaliserar

Till dig som gång på gång vandaliserar mina valaffischer genom att klistra på monopolpengar:

Jag gissar att du försöker säga att jag är en hjärtlös kapitalist som bara bryr mig om pengar? Det stämmer att jag tycker att pengar är enormt viktigt. Jag upprörs över att det i snitt skiljer 3,6 miljoner kronor mellan svenska kvinnors och mäns livslöner.  Jag blir förbannad över att hälften av alla svenska kvinnor riskerar att bli fattigpensionärer. Jag blir rasande över att kvinnors arbete ständigt nedvärderas och underbetalas. Jag vill införa rätt till heltid i offentlig sektor och höja sjuksköterskornas löner.

Jag undrar om du hade kladdat på mina affischer om du hade vetat om att jag har bekostat dem själv och att jag har satt upp dem själv (med hjälp av familj och vänner)?  Om du hade förstått vilket arbete det innebär att sätta upp dem? Om du hade sett mig kämpa med affischerna med min fem månaders bebis i bärselen på magen?

Mina valaffischer står för en dröm, en förhoppning om att kunna komma in i landstinget för att göra skillnad i frågor som jag brinner för.  Som en mer jämställd vård.  Som en bättre förlossningsvård. Sluta kladda på min dröm!

bild (9)

PS. Adressen till min blogg står på valaffischerna. Här kan du skriva kommentarer och här hittar du även min epostadress. Kontakta mig! Jag kan gärna ses och diskutera med dig. Kanske har vi mer gemensamt än du tror? DS.

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Rösta på en liberal feminist

Nu har Liberala Kvinnor i Stockholms läns valfolder äntligen kommit. Här är vårt budskap:

Sverige är inte ett jämställt land. Det vill vi ändra på! Den 14 september är det val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. I den här foldern presenterar Liberala Kvinnor Stockholm stolt våra feministiska kandidater som kämpar för jämställda löner, ett jämställt föräldraskap och ett samhälle fritt från mäns våld mot kvinnor.

Liberala Kvinnor är Folkpartiets kvinnoförbund. I vårt Sverige har kvinnor och män lika makt och möjligheter. För att det ska bli verklighet behöver vi fler kvinnor där makten är och fler män där barnen är.
Din röst spelar roll – kryssa en liberal feminist den 14 september.bild (8)Min 2,5 åriga son tog upp foldern och sa förtjust ”där är mamma”. Så pekade han på jämställdhetsminister Maria Arnholm och sa ”där är mammas kompis” och på EU-minister Birgitta Ohlsson och sa ”där är mammas andra kompis. Mamma har fina kompisar”. Word! Fina, kloka, kompetenta kompisar som kämpar för att göra den här världen lite bättre. Sverige behöver mer feminism men inte mer socialism.

 

 

Lämna en kommentar

Under Uncategorized

Mycket återstår innan hbtq-personer har lika möjligheter

Jävla rövknullare! Fjolla! Bögjävel!

De coola killarna sitter längst bak i klassrummet och häver ur sig vidrigheter mot RFSLs informatör som försöker prata med högstadieklassen. Glåporden börjar som viskningar men blir undan för undan allt högre. Läraren har helt abdikerat sitt ansvar och lämnat klassrummet. Jag är väl 15-16 år och blir allt mer ledsen och frustrerad. Jag försöker att få tyst på killarna men lyckas inte. Det är mitten av nittiotalet och de coola killarna tycker sig ha en oinskränkbar rätt att trakassera en ”jävla bög”.

De senaste tjugo åren har Sverige tagit gigantiska kliv framåt gällande hbtq-personers rättigheter och stora attitydförändringar har skett. Jag hoppas och tror att det som skedde i mitt klassrum inte skulle kunna hända i Sverige idag. Samtidigt finns det alldeles för mycket kvar att göra och allt går inte framåt.

Temat för Stockholm Pride som började igår är vardag. Vi har långt kvar tills alla hbtq-personer i Sverige har samma rättigheter och framförallt, samma möjligheter, som heterosexuella har. Den psykiska ohälsan bland hbtq-personer, och särskilt bland transpersoner är allt för hög. Många hbtq-personer blir diskriminerade och/eller utsatta för hatbrott. Unga hbtq-personer som lever i en strikt hederskultur blir utsatta för ett starkt förtryck.

Nu på lördag kommer jag att gå i pride paraden som stolt folkpartist tillsammans med bl.a. alla (!) Folkpartiets ministrar. Folkpartiets kampanj i Stockholm Pride heter ”låt tusen barn blomma.” Den handlar om att alla barn och ungdomar ska få tusen möjligheter istället för två. Barn och ungdomar ska få lov att blomma ut utan att begränsas av sin sexuella läggning, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Mycket arbete återstår innan hbtq-personer har lika rättigheter och möjligheter så jag hoppas att vi ses på Pride.

10544666_10152237492192797_5991935617444337434_n

Det här inlägget publicerades på Stockholmsbloggen den 31 juli.

Lämna en kommentar

Under Feminism, Folkpartiet, Mänskliga rättigheter, Politikens villkor, Sexualitet

Trist syn på feminism från DN

DNs ledare igår ”De priviligierades feminism” gör mig förbannad på ett sätt som får mig att återuppta bloggandet. DN är inte särskilt imponerade av Miljöpartiets förslag om kvotering till bolagsstyrelser, tredelning av föräldraförsäkringen och jämställda löner i offentlig sektor. De skriver ”Miljöpartiets jämställdhetspolitik gagnar i stort sett bara den grupp svenska medelklasskvinnor som har allra mest frihet i hela världen”.

Vi svenska, vita medelklasskvinnor har i ett globalt perspektiv inte så mycket att klaga på. Vi får rösta, köra bil och blir inte stenade offentligt för utomäktenskapligt sex om vi blir våldtagna. Vi blir inte könsstympade, får inte syra kastad i ansiktet och bara en på 14 000 dör i barnsäng. Menar DN att vi därför helt enkelt ska hålla käften? Att det inte är ett problem att hälften av oss kommer att bli fattigpensionärer? Att kvinnor i åldern 30-40 år är sjukskrivna dubbelt så mycket som män i samma ålder och livssituation? Att vi fortfarande i snitt tjänar 3,6 miljoner mindre under vår livstid än vad svenska män gör? Ja, om detta inte är problematiskt så är fler pappamånader helt ointressanta. Förutom för barnen då som skulle få mer närvarande pappor.

Dessutom förenklar DN för mycket i sitt resonemang om att det är ekonomisk utveckling som för kvinnors rättigheter framåt. Jag instämmer fullt i att ”en feminism värd namnet måste erkänna att ekonomisk utveckling innebär att färre kvinnor dör i barnsäng, att fler kvinnor får möjlighet till utbildning, att fler kvinnor kan ta kontroll över sitt och sina barns liv”. Men ekonomisk utveckling räcker inte för att uppnå jämställdhet. Avgörande är hur vi prioriterar samhällets resurser. Sverige är inte ett av världens mest jämställda länder bara tack vare vår höga BNP utan främst tack vare att vi har använt våra resurser till att satsa på förskolor, skolluncher, en generös föräldraförsäkring m.m.

Visst finns det skäl för liberala feminister att kritisera Miljöpartiet. Men huvudproblemet är inte MPs syn på feminism, utan deras syn på tillväxt. Vår tillväxt är själva grunden för vår välfärd. Det är alltid kvinnor som drabbas hårdast i länder med ekonomiska problem. De av Miljöpartets förslag som hotar tillväxten är därför ett extra stort problem för svenska kvinnor. 

2 kommentarer

Under Uncategorized